Visar inlägg med etikett ångest. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett ångest. Visa alla inlägg

fredag 19 februari 2010

lördag 13 februari 2010

galenskap

Det är bara en dryg vecka kvar nu, och det är nog bra. Jag blir galnare för varje dag som går. Jag talar med mig själv, långa utläggningar i flera minuter. Mina humörsvängningar är värre än någonsin. Då och då kastar jag mig över telefonen och ringer till någon vän, sprutar ur mig en massa saker, märker att jag är överpepp och att personen jag ringt till inte alls är med på noterna. Jag hoppas att ni ursäktar mig.

Min växande galenskap ackompanjerar jag med att jobba stenhårt med min vikt. Att få upp den alltså. Jag får konstant godissug av att skriva, och även om jag mest dricker te stoppar jag i mig annat titt som tätt. Jag orkar inte sätta emot och jag har inte tid att gå och träna.

En av mina bästa sötsaker just nu är semlor. Ibland äter jag det till kvällsmat. (Det är inte meningen, jag äter semlor till eftermiddagsfika men sen är jag alltid så mätt att jag inte orkar med kvällsmat)

Riktigt goda semlor gör man så här:

1. VIKTIGAST. Baka egna semlebullar. Det är enkelt och trevligt. Bra recept finns i sju sorter kakor eller vår kok bok. De bullar du inte använder på en gång fryser du in. Fpr du fler bullar än du äter semlor en säsong ska du inte sörja, bullarna är goda som de är också.

2. Skär av toppen. Gröp ur inkråmet. Blanda inkråm med mandelmassa. (lite mer mandelmassa än inkråm.) Tillsätt lite mjölk så går det ihop. Vill man ha extra goda semlor kan man tillsätta lite amarettolikör också. Då får man minska mjölkmängden.

3. Vispa grädden.

4. Lägg ihop semlan.

5. Pudra över florsocker. Det gör man bäst med en tekula.

6. Ställ semlan i en djup tallrik. häll på varm mjök och pudra över kanel. Ät genast.

tisdag 9 februari 2010

I, robot.

Är allt för trött för meningsfulla tankar. Trots det har jag lyckats skriva vad jag tror är 1,5 a4 riktigt bra diskussion. Det är som om jag inte behöver min hjärna för att formulera akademisk korrekta slutsatser. Det är som om det går av sig självt. Som om jag är förprogrammerad att göra just det här.

Och ändå.

20 skrivna sidor gör det här till mitt mest omfattande akademiska arbete hittills. Och då är jag ändå knappt halvvägs.

Det är bara tangentbordet och jag. Och den ständigt återkommande distraktionen från facebook.

torsdag 14 januari 2010

Gesällvisan

Jag kommer att tänka på en gammal visa som handlar om gesäller men likaväl skulle kunna vara skriven om studenter idag. Minns texten och börjar nynna. Sen sitter jag med allt jag måste lagt åt sidan, spelar Mah jong och sjunger:

"måndag gör jag ingenting, ingenting, ingenting,
tisdag ser jag mig omkring, mig omkring, mig omkring,
omsdag går jag ut och vankar,
tordag sitter jag i tankar,
fredag gör jag vad jag vill,
lördag stundar helgen till"

söndag 3 januari 2010

att lära känna nya sidor av sig själv

Jag borde må dåligt nu. Ångesten borde komma krypande. Det är just där jag är. Men den låter bli. Uteblir. Som den plötsligt bestämt mig för att lämna mig. Så jag gråter när du står i hallen och torkar tårarna när du har gått.
Tom och illamående.

onsdag 9 december 2009

ut och vidare

Vi sitter där i varsin fårskinnsfotölj och plötsligt är det inte en gång bland alla utan den sista. Hon ger mig beröm för att jag varit modig och sen säger hon att det hade gett henne mycket att lära känna mig också. Jag tar fasta på det sista. Att vi är ganska lika min psykolog och jag. Två unga tjejer i slutet på varsin prestigefylld utbildning i en anrik universitetsstad. Varför har jag aldrig funderat över det innan - det är klart att hon kan lära sig något av mig. Att jag kommit till vissa insikter som hon inte har nått än. På samma sätt som hon nått andra före mig.

Sen följde en halvlektion i vetenskapsteori med tillhörande paushäng, uträttande av lite ärenden på stan och gratis glögg och pepparkaka från kommunen.

Jag gick hem genom ett jämngrått Lund och kände mig ganska lycklig.

torsdag 26 november 2009

sånt som gör mig glad

På platsbanken ligger den här helt underbara annonstexten:

"Vi är ett företag som jobbar med försäljning och tvättservice av entrémattor i Stockholm med omnejd.
Ett jobb för dig med uthållighet!

Vi söker en trevlig, social person som kan och vill boka kundmöten .
Vi är 2 säljare som jobbar med entrémattor där vi servar företagskunder med tvätt och leverans av rena entrémattor året runt.

Nu utökar vi verksamheten och söker därför dig som hjälper oss att boka fler kundträffar.

Entrémattor kanske inte låter så spännande men det är en mycket bra och enkel produkt då i stort sett alla företag har ett behov av dem.

Detta är ett utmanande jobb och passar dig som har ett eget driv, bra disciplin och gillar utmaningar. (min markering) "




Om dörrmattor är något för dig, sök här.

tisdag 24 november 2009

tankspriddhet

Det började med att jag inte hittade mina prickiga trosor när jag skulle sortera in min tvätt. Jag tog det inte så hårt, de hade säkert fastnat i påslakanet, de brukar göra så. Sen hittade jag inte träningsbyxorna. Kunde jag ha glömt att tvätta dem? Nej, jag mindes hur jag separerade dem från ett par blåa trosor, som förresten också verkar vara borta. Nu springer jag runt som en galning i lägenheten. Slutligen går jag ner i tvättstugan för att se om de kan ha blivit kvar där. I tvättstugan ligger hela min mörk-60maskin kvar i tvättmaskinen.
Där rök min träning, nu får jag lägga en extra timme på torktumlande.

onsdag 4 november 2009

uppsatsskrivande from hell

Jag panikskriver en uppsats som skall in klockan 8 i morgonbitti, vara 10 sidor lång och alldeles fri från stavfel och andra missar. Och som jag mer eller mindre började med i förrgår.

Att skriva för ett B hade inte varit några problem, jag är riktigt vass på att snabbproducera texter. Men jag behöver ett AB.



Det mest absurda är att jag känner mig alldeles övertygad om att det kommer bli en kanonuppsats.

söndag 15 mars 2009

tentadags

Jag är trött. Det är lite för mycket att göra och lite för lite tid att göra det på. Jag har börjat hitta tillbaka till min gamla takt igen och jag vet inte om jag borde vara glad eller oroad.

Imorgon skall jag se om jag kan klara av min 7,5 poängs tenta efter ca 25 timmars sammanlagda pluggande. Passivt deltagande på några av föreläsningarna och lite tentaplugg idag. Om jag fr G är det något allvarligt fel på den svenska högskolan

lördag 14 mars 2009

Nu

Jag har växt upp. Det är på sitt alldeles eget sätt skrämmande. Jag blev allt som förväntades av mig. Nu tar jag på mig mina högklackade stövlar och köper rakhyvlar. Jag kan berätta för dig om hur man äter hälsosamt. Tränar. Tar promenader. Dricker rödvin. Nickar instämmande och hummar vänligt även när jag inte alls håller med.

Det damp ner ett mail från ett moderat riksdagsråd. Ett svar på mitt mail. Och jag gillar inte tonen av samförstånd. Känslan av att vara en potentiell partikamrat skaver och skaver och skaver och det är bort från den jag jagar när jag rotar långt ner i lådan efter min svarta sammetskjol och funderar på att berätta högljutt om mina sexuella avvikelser.

Sen sitter jag på middagen i blus och klockad kjol och berättar om när jag trodde att feminism var något fruktansvärt snuskigt.

Är det värt att bli vuxen?

onsdag 11 mars 2009

Lärarskräck

Det är kanske något allvarligt fel på mig. En av mina professorer mailade mig nyss och ville träffa mig. Det gick riktigt bra på hans kurs så jag antar att det borde vara en bra sak. Jag kan dock inte sluta att oroa mig.

Först fick jag för mig att han trodde att jag hade fuskat. Jag fuskar inte, och jag vill inte bli anklagad för det. Trots alla rationella argument om att de väl i så fall borde uppkommit redan i samband med rättningen kan jag inte låta bli att oroa mig.

Nu har jag en ny teori. Tänk om det är så att han har kommit på att han förväxlade min uppsats med någon annans. Att det egentligen inte alls gick så bra för mig. Att han nu måste in och ändra i mina betyg.

Kan de gå in och ändra efter att det publicerats i Ladok?

Herregud. Jag inser att jag är galen men jag tror inte att jag kommer kunna sova i natt.


btw Jag gillar att kunna bli läst men inte vara det. Det passar mig perfekt.